Ensamkommande asylsökande — vad händer sedan?

Dela den här artikeln på Facebook

Hur funkar det att komma som minderårig ensamkommande till Sverige? Vi går igenom de olika stegen.

Ensamkommande minderåriga asylsökande anvisas till kommuner. De bor i HVB (Hem för vård eller boende), stödboende eller familjehem. De har rättigheter som infödda barn när det gäller skola, vård och liknande. HVB står under Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn.

Kommunens överförmyndare utser en god man till den minderårige. God man verkar i vårdnadshavares ställe. God man ska sörja för barnets rätt, egendom och person.

Asylprocessen

Migrationsverket utreder asylskälen och beslutar om den asylsökande får uppehållstillstånd eller inte. Ett avslag kan överklagas först till Migrationsdomstolen och sedan till Migrationsöverdomstolen.

När beslutet inte går att överklaga längre, eller alla parter är nöjda med beslutet så kallas det ”lagakraftvunnet beslut”.

Uppehållstillstånd innan 18-årsdagen

Den som får uppehållstillstånd innan 18-årsdagen fortsätter kommunen att ansvara för. Om ungdomen studerar sträcker sig ansvaret till 21-årsdagen och omfattar till exempel bostad. Efter det så får hen klara sig själv, på samma sätt som infödda. En stor del av försörjningen kommer från Centrala Studiestödsnämnden, CSN.

Fortfarande asylsökande vid 18-årsdagen

Om den ensamkommande inte fått ett beslut om uppehållstillstånd (lagakraftvunnet avslag eller bifall) till sin 18-årsdag så övergår ansvaret från kommunen till staten.

Den ensamkommande får flytta ut och hänvisas till Migrationsverkets anläggningsboende, ABO. Typiskt är det före detta hotell eller semesteranläggningar i glesbygd. Ytterst sällan finns de i  vårt närområde, typiskt minst några timmar bort med tåg.

Detta är standardlösningen för vuxna asylsökande.

Den ensamkommande har oftast bott i kommunen i 1,5 till två år och väntar på besked i asylprocessen. I Ekerö kommun går han (det är oftast en han) i skola: våra högstadieskolor eller Individuella gymnasiet (IVG) på Bryggavägen. Han har vänner, kan vara aktiv i någon förening, spela i något fotbollslag, besöker språkkaféerna, har ett kontaktnät av viktiga vuxna och en god man som är i vårdnadshavares ställe. Detta rycks upp vid flytt till anläggningsboende.

Anläggningsboende – ABO

Många ensamkommande som flyttar till anläggningsboende på 18-årsdagen förlorar kontakten med skolgången. Skolverket rekommenderar att gymnasiestudier påbörjade innan 18-årsdagen får fortsättas. Den som flyttar till ABO och vill fortsätta sina gymnasiestudier råkar ofta ut för problem:

  • Kommunen där anläggningsboendet ligger är inte förberett på att få en ny elev. Det kan saknas utbildningsplats och det kan dröja till nästa termin innan det går att ordna.
  • Artonåringen må vara myndig men att på en ny ort själv leta sig fram till rätt skola eller skolförvaltningen och anmäla sig där, det är inte alltid lätt.
  • Anläggningsboendena ligger ofta avsides med dålig kollektivtrafik. Det är inte säkert att det går att åka till och från skolan.
  • Den asylsökande delar rum med flera personer. Ofta är det problem att hitta plats och ro för självstudier.

De flesta på anläggningsboende studerar inte. Normalfallet för vuxna som söker asyl är att de inte får studera under asyltiden. När de får uppehållstillstånd får de börja med ”Svenska för invandrare”, SFI. Minderåriga får börja skolan på samma sätt som infödda barn.

Eget boende – EBO

En vuxen asylsökande, som en ensamkommande som fyllt arton, har möjlighet att ordna eget boende, EBO. Det är vanligt att bo hos släktingar, landsmän eller vänliga svenskar.

Det enda kravet från Migrationsverket är att den asylsökande ska anmäla sin adress och vara tillgänglig när det händer saker i asylprocessen.

I städer med många invandrare samlas ofta många asylsökande i EBO hos sina landsmän. I till exempel Malmö och Södertälje skapar det problem med segregering, trångboddhet och skolplaneringen blir svårare.

I kommuner som Ekerö, med få nyanlända, är EBO ett bra alternativ som främjar integration och inkludering.

I Ekerö kommun fanns vid halvårsskiftet juni – juli 2017 tjugo asylsökande i EBO enligt Migrationsverket. Femton av dessa hade kommit hit som ensamkommande minderåriga och fyllt 18. Fem var vuxna (eller barn i familj) när de sökte asyl.

Den asylsökande får inget bidrag till boendekostnaderna vid EBO.

Dagersättning

Bidraget från från Migrationsverket, dagersättningen är 61 kronor för den som lagar sin mat själv. Det ska räcka till allt. I ensamhushåll kan dagersättningen vara 71 kronor. För den som får mat i boendet, till exempel på HVB, är dagersättningen 24 kronor per dag. Dagersättningens belopp har inte ändrats sedan 1993.

Dela den här artikeln på Facebook

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *